﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0"><channel><title>anbemas.se : Recent tags</title><link>http://www.anbemas.se/</link><description>industri &amp; transport</description><copyright>Copyright 2008 dailycoding.com. All rights reserved.</copyright><item><title>data</title><description>&lt;p&gt;
Inom IT branschen &amp;auml;r man ben&amp;auml;gen att skapa och slita ut nya begrepp. Ett fenomen som jag tror kommer att best&amp;aring; &amp;auml;r gr&amp;ouml;n IT. &lt;br /&gt;
Gr&amp;ouml;n IT och Co-location (som en del av gr&amp;ouml;nt t&amp;auml;nkande) anv&amp;auml;nds ofta som ett marknadsf&amp;ouml;ringsjippo. Co-location &amp;auml;r en form av I samlokalisering som ger b&amp;aring;de ekonomiska och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga vinster. Dels s&amp;aring; leder det till tidsbesparingar men ocks&amp;aring; till kostnadsbesparingar p&amp;aring; grund av att flera f&amp;ouml;retag delar p&amp;aring; kostnader f&amp;ouml;r datainfrastruktur. Betydande skalf&amp;ouml;rdelar uppn&amp;aring;s n&amp;auml;r man tittar p&amp;aring; st&amp;ouml;rre anl&amp;auml;ggningar som t.ex. det senaste skapelsen fr&amp;aring;n Sungard som IDG rapporterade om. Genom denna typ av outsourcing av bl.a. n&amp;auml;tverkstrafiken (till en samlokaliseringsleverant&amp;ouml;r som ofta har st&amp;ouml;rre bandbredd), f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras b&amp;aring;de &amp;aring;tkomsten och drifts&amp;auml;kerheten av en webbsajt. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2 style="font-size: 12px"&gt;Men, varf&amp;ouml;r&amp;nbsp;blev co-location en favorit?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Inte p&amp;aring; grund av milj&amp;ouml;n i f&amp;ouml;rsta hand utan p&amp;aring; grund av ekonomiska och strategiska sk&amp;auml;l: med IT strukturen i s&amp;auml;kra h&amp;auml;nder kan man enklare fokusera p&amp;aring; sin k&amp;auml;rnverksamhet. Det d&amp;auml;r med milj&amp;ouml;n, det kan vi gl&amp;ouml;mma, det &amp;auml;r sekund&amp;auml;rt. Tyv&amp;auml;rr.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/data.aspx</link><pubDate>2010-02-22 16:15:00</pubDate></item><item><title>co-location</title><description>&lt;p&gt;
Inom IT branschen &amp;auml;r man ben&amp;auml;gen att skapa och slita ut nya begrepp. Ett fenomen som jag tror kommer att best&amp;aring; &amp;auml;r gr&amp;ouml;n IT. &lt;br /&gt;
Gr&amp;ouml;n IT och Co-location (som en del av gr&amp;ouml;nt t&amp;auml;nkande) anv&amp;auml;nds ofta som ett marknadsf&amp;ouml;ringsjippo. Co-location &amp;auml;r en form av I samlokalisering som ger b&amp;aring;de ekonomiska och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga vinster. Dels s&amp;aring; leder det till tidsbesparingar men ocks&amp;aring; till kostnadsbesparingar p&amp;aring; grund av att flera f&amp;ouml;retag delar p&amp;aring; kostnader f&amp;ouml;r datainfrastruktur. Betydande skalf&amp;ouml;rdelar uppn&amp;aring;s n&amp;auml;r man tittar p&amp;aring; st&amp;ouml;rre anl&amp;auml;ggningar som t.ex. det senaste skapelsen fr&amp;aring;n Sungard som IDG rapporterade om. Genom denna typ av outsourcing av bl.a. n&amp;auml;tverkstrafiken (till en samlokaliseringsleverant&amp;ouml;r som ofta har st&amp;ouml;rre bandbredd), f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras b&amp;aring;de &amp;aring;tkomsten och drifts&amp;auml;kerheten av en webbsajt. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2 style="font-size: 12px"&gt;Men, varf&amp;ouml;r&amp;nbsp;blev co-location en favorit?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Inte p&amp;aring; grund av milj&amp;ouml;n i f&amp;ouml;rsta hand utan p&amp;aring; grund av ekonomiska och strategiska sk&amp;auml;l: med IT strukturen i s&amp;auml;kra h&amp;auml;nder kan man enklare fokusera p&amp;aring; sin k&amp;auml;rnverksamhet. Det d&amp;auml;r med milj&amp;ouml;n, det kan vi gl&amp;ouml;mma, det &amp;auml;r sekund&amp;auml;rt. Tyv&amp;auml;rr.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/co-location.aspx</link><pubDate>2010-02-22 16:15:00</pubDate></item><item><title>grön it;</title><description>&lt;p&gt;
Inom IT branschen &amp;auml;r man ben&amp;auml;gen att skapa och slita ut nya begrepp. Ett fenomen som jag tror kommer att best&amp;aring; &amp;auml;r gr&amp;ouml;n IT. &lt;br /&gt;
Gr&amp;ouml;n IT och Co-location (som en del av gr&amp;ouml;nt t&amp;auml;nkande) anv&amp;auml;nds ofta som ett marknadsf&amp;ouml;ringsjippo. Co-location &amp;auml;r en form av I samlokalisering som ger b&amp;aring;de ekonomiska och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga vinster. Dels s&amp;aring; leder det till tidsbesparingar men ocks&amp;aring; till kostnadsbesparingar p&amp;aring; grund av att flera f&amp;ouml;retag delar p&amp;aring; kostnader f&amp;ouml;r datainfrastruktur. Betydande skalf&amp;ouml;rdelar uppn&amp;aring;s n&amp;auml;r man tittar p&amp;aring; st&amp;ouml;rre anl&amp;auml;ggningar som t.ex. det senaste skapelsen fr&amp;aring;n Sungard som IDG rapporterade om. Genom denna typ av outsourcing av bl.a. n&amp;auml;tverkstrafiken (till en samlokaliseringsleverant&amp;ouml;r som ofta har st&amp;ouml;rre bandbredd), f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras b&amp;aring;de &amp;aring;tkomsten och drifts&amp;auml;kerheten av en webbsajt. 
&lt;/p&gt;
&lt;h2 style="font-size: 12px"&gt;Men, varf&amp;ouml;r&amp;nbsp;blev co-location en favorit?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;
Inte p&amp;aring; grund av milj&amp;ouml;n i f&amp;ouml;rsta hand utan p&amp;aring; grund av ekonomiska och strategiska sk&amp;auml;l: med IT strukturen i s&amp;auml;kra h&amp;auml;nder kan man enklare fokusera p&amp;aring; sin k&amp;auml;rnverksamhet. Det d&amp;auml;r med milj&amp;ouml;n, det kan vi gl&amp;ouml;mma, det &amp;auml;r sekund&amp;auml;rt. Tyv&amp;auml;rr.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/gr%c3%b6n+it%3b.aspx</link><pubDate>2010-02-22 16:15:00</pubDate></item><item><title>trafik</title><description>Idag &amp;auml;r det sn&amp;ouml;igt ute och m&amp;aring;nga Stockholmare v&amp;auml;ljer enligt &lt;a href="http://www.dn.se/sthlm/24-000-stockholmare-stallde-bilen-i-dag-1.1034263"&gt;DN&lt;/a&gt; att l&amp;aring;ta bilen st&amp;aring; kvar i garaget eller p&amp;aring; parkeringen hemma. Den st&amp;ouml;rre delen av landet &amp;auml;r under klass 1-ov&amp;auml;der, signerat SMHI, medan norra Sverige &amp;auml;r under klass 2, vilket inneb&amp;auml;r mycket riskabelt trafikerande. Men hur norrl&amp;auml;nningarna valt att g&amp;ouml;ra denna onsdag &amp;auml;r tydligen inte av intresse ur DN:s synvinkel. S&amp;aring; kan det va.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/trafik.aspx</link><pubDate>2010-01-27 13:57:00</pubDate></item><item><title>oväder</title><description>Idag &amp;auml;r det sn&amp;ouml;igt ute och m&amp;aring;nga Stockholmare v&amp;auml;ljer enligt &lt;a href="http://www.dn.se/sthlm/24-000-stockholmare-stallde-bilen-i-dag-1.1034263"&gt;DN&lt;/a&gt; att l&amp;aring;ta bilen st&amp;aring; kvar i garaget eller p&amp;aring; parkeringen hemma. Den st&amp;ouml;rre delen av landet &amp;auml;r under klass 1-ov&amp;auml;der, signerat SMHI, medan norra Sverige &amp;auml;r under klass 2, vilket inneb&amp;auml;r mycket riskabelt trafikerande. Men hur norrl&amp;auml;nningarna valt att g&amp;ouml;ra denna onsdag &amp;auml;r tydligen inte av intresse ur DN:s synvinkel. S&amp;aring; kan det va.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/ov%c3%a4der.aspx</link><pubDate>2010-01-27 13:57:00</pubDate></item><item><title>smhi</title><description>Idag &amp;auml;r det sn&amp;ouml;igt ute och m&amp;aring;nga Stockholmare v&amp;auml;ljer enligt &lt;a href="http://www.dn.se/sthlm/24-000-stockholmare-stallde-bilen-i-dag-1.1034263"&gt;DN&lt;/a&gt; att l&amp;aring;ta bilen st&amp;aring; kvar i garaget eller p&amp;aring; parkeringen hemma. Den st&amp;ouml;rre delen av landet &amp;auml;r under klass 1-ov&amp;auml;der, signerat SMHI, medan norra Sverige &amp;auml;r under klass 2, vilket inneb&amp;auml;r mycket riskabelt trafikerande. Men hur norrl&amp;auml;nningarna valt att g&amp;ouml;ra denna onsdag &amp;auml;r tydligen inte av intresse ur DN:s synvinkel. S&amp;aring; kan det va.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/smhi.aspx</link><pubDate>2010-01-27 13:57:00</pubDate></item><item><title>bil</title><description>Idag &amp;auml;r det sn&amp;ouml;igt ute och m&amp;aring;nga Stockholmare v&amp;auml;ljer enligt &lt;a href="http://www.dn.se/sthlm/24-000-stockholmare-stallde-bilen-i-dag-1.1034263"&gt;DN&lt;/a&gt; att l&amp;aring;ta bilen st&amp;aring; kvar i garaget eller p&amp;aring; parkeringen hemma. Den st&amp;ouml;rre delen av landet &amp;auml;r under klass 1-ov&amp;auml;der, signerat SMHI, medan norra Sverige &amp;auml;r under klass 2, vilket inneb&amp;auml;r mycket riskabelt trafikerande. Men hur norrl&amp;auml;nningarna valt att g&amp;ouml;ra denna onsdag &amp;auml;r tydligen inte av intresse ur DN:s synvinkel. S&amp;aring; kan det va.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/bil.aspx</link><pubDate>2010-01-27 13:57:00</pubDate></item><item><title>garage</title><description>Idag &amp;auml;r det sn&amp;ouml;igt ute och m&amp;aring;nga Stockholmare v&amp;auml;ljer enligt &lt;a href="http://www.dn.se/sthlm/24-000-stockholmare-stallde-bilen-i-dag-1.1034263"&gt;DN&lt;/a&gt; att l&amp;aring;ta bilen st&amp;aring; kvar i garaget eller p&amp;aring; parkeringen hemma. Den st&amp;ouml;rre delen av landet &amp;auml;r under klass 1-ov&amp;auml;der, signerat SMHI, medan norra Sverige &amp;auml;r under klass 2, vilket inneb&amp;auml;r mycket riskabelt trafikerande. Men hur norrl&amp;auml;nningarna valt att g&amp;ouml;ra denna onsdag &amp;auml;r tydligen inte av intresse ur DN:s synvinkel. S&amp;aring; kan det va.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/garage.aspx</link><pubDate>2010-01-27 13:57:00</pubDate></item><item><title>parkering</title><description>Idag &amp;auml;r det sn&amp;ouml;igt ute och m&amp;aring;nga Stockholmare v&amp;auml;ljer enligt &lt;a href="http://www.dn.se/sthlm/24-000-stockholmare-stallde-bilen-i-dag-1.1034263"&gt;DN&lt;/a&gt; att l&amp;aring;ta bilen st&amp;aring; kvar i garaget eller p&amp;aring; parkeringen hemma. Den st&amp;ouml;rre delen av landet &amp;auml;r under klass 1-ov&amp;auml;der, signerat SMHI, medan norra Sverige &amp;auml;r under klass 2, vilket inneb&amp;auml;r mycket riskabelt trafikerande. Men hur norrl&amp;auml;nningarna valt att g&amp;ouml;ra denna onsdag &amp;auml;r tydligen inte av intresse ur DN:s synvinkel. S&amp;aring; kan det va.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/parkering.aspx</link><pubDate>2010-01-27 13:57:00</pubDate></item><item><title>bredband</title><description>Finland &amp;auml;r ett land som inte bara ser allm&amp;auml;nna v&amp;auml;gar som en sj&amp;auml;lvklarhet f&amp;ouml;r alla. &amp;Auml;ven bredband kommer enligt &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.260574/bredband-ska-bli-laglig-rattighet-i-finland"&gt;IDG:s artikel&lt;/a&gt; att bli en laglig r&amp;auml;ttighet, vilket de &amp;auml;r f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden med att lagstifta. Fr&amp;aring;n och med i juni&amp;nbsp; 2010 skall alla ha r&amp;auml;tt till bredband och kravet p&amp;aring; detta bredband kommer enligt artikeln att &amp;ouml;ka hundrafalt fram till 2015, vad nu det skall betyda, utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att det &amp;auml;r kravet p&amp;aring; bandbredden man antyder skulle &amp;ouml;ka i den takten. Jag tror s&amp;auml;kert att det &amp;auml;r tekniskt m&amp;ouml;jligt att t&amp;auml;cka hela landet men det &amp;auml;r osagt till vilket pris. Om de f&amp;aring; skogsmullar och bergsgetter som lever ute i ingenmansland sj&amp;auml;lva st&amp;aring;r f&amp;ouml;r de kostnader som utbyggnaden skulle medf&amp;ouml;ra &amp;auml;r det nog inget problem. Mer troligt &amp;auml;r det v&amp;auml;l snarare att denna kostnad sprids f&amp;ouml;r alla, som redan har ett v&amp;auml;l fungerande bredband att betala, antingen genom h&amp;ouml;gre m&amp;aring;nadsavgift f&amp;ouml;r bredbandet i sig, eller genom skattefinansiering. Om man samtidigt skall h&amp;ouml;ja kraven f&amp;ouml;r bredbandet hundrafaldigt skulle detta bli ett h&amp;ouml;gt pris att betala. F&amp;ouml;r det &amp;auml;r folket som betalar, hur man &amp;auml;n ser p&amp;aring; det. Snabbt bredband f&amp;ouml;r alla l&amp;aring;ter naturligtvis j&amp;auml;ttebra, men det &amp;auml;r &amp;auml;ven relevant att se det ur ett st&amp;ouml;rre perspektiv och ta st&amp;auml;llning till om juicen var v&amp;auml;rd allt apelsinpressande.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/bredband.aspx</link><pubDate>2009-10-20 16:46:00</pubDate></item><item><title>transport</title><description>Finland &amp;auml;r ett land som inte bara ser allm&amp;auml;nna v&amp;auml;gar som en sj&amp;auml;lvklarhet f&amp;ouml;r alla. &amp;Auml;ven bredband kommer enligt &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.260574/bredband-ska-bli-laglig-rattighet-i-finland"&gt;IDG:s artikel&lt;/a&gt; att bli en laglig r&amp;auml;ttighet, vilket de &amp;auml;r f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden med att lagstifta. Fr&amp;aring;n och med i juni&amp;nbsp; 2010 skall alla ha r&amp;auml;tt till bredband och kravet p&amp;aring; detta bredband kommer enligt artikeln att &amp;ouml;ka hundrafalt fram till 2015, vad nu det skall betyda, utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att det &amp;auml;r kravet p&amp;aring; bandbredden man antyder skulle &amp;ouml;ka i den takten. Jag tror s&amp;auml;kert att det &amp;auml;r tekniskt m&amp;ouml;jligt att t&amp;auml;cka hela landet men det &amp;auml;r osagt till vilket pris. Om de f&amp;aring; skogsmullar och bergsgetter som lever ute i ingenmansland sj&amp;auml;lva st&amp;aring;r f&amp;ouml;r de kostnader som utbyggnaden skulle medf&amp;ouml;ra &amp;auml;r det nog inget problem. Mer troligt &amp;auml;r det v&amp;auml;l snarare att denna kostnad sprids f&amp;ouml;r alla, som redan har ett v&amp;auml;l fungerande bredband att betala, antingen genom h&amp;ouml;gre m&amp;aring;nadsavgift f&amp;ouml;r bredbandet i sig, eller genom skattefinansiering. Om man samtidigt skall h&amp;ouml;ja kraven f&amp;ouml;r bredbandet hundrafaldigt skulle detta bli ett h&amp;ouml;gt pris att betala. F&amp;ouml;r det &amp;auml;r folket som betalar, hur man &amp;auml;n ser p&amp;aring; det. Snabbt bredband f&amp;ouml;r alla l&amp;aring;ter naturligtvis j&amp;auml;ttebra, men det &amp;auml;r &amp;auml;ven relevant att se det ur ett st&amp;ouml;rre perspektiv och ta st&amp;auml;llning till om juicen var v&amp;auml;rd allt apelsinpressande.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/transport.aspx</link><pubDate>2009-10-20 16:46:00</pubDate></item><item><title>data</title><description>Finland &amp;auml;r ett land som inte bara ser allm&amp;auml;nna v&amp;auml;gar som en sj&amp;auml;lvklarhet f&amp;ouml;r alla. &amp;Auml;ven bredband kommer enligt &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.260574/bredband-ska-bli-laglig-rattighet-i-finland"&gt;IDG:s artikel&lt;/a&gt; att bli en laglig r&amp;auml;ttighet, vilket de &amp;auml;r f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden med att lagstifta. Fr&amp;aring;n och med i juni&amp;nbsp; 2010 skall alla ha r&amp;auml;tt till bredband och kravet p&amp;aring; detta bredband kommer enligt artikeln att &amp;ouml;ka hundrafalt fram till 2015, vad nu det skall betyda, utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att det &amp;auml;r kravet p&amp;aring; bandbredden man antyder skulle &amp;ouml;ka i den takten. Jag tror s&amp;auml;kert att det &amp;auml;r tekniskt m&amp;ouml;jligt att t&amp;auml;cka hela landet men det &amp;auml;r osagt till vilket pris. Om de f&amp;aring; skogsmullar och bergsgetter som lever ute i ingenmansland sj&amp;auml;lva st&amp;aring;r f&amp;ouml;r de kostnader som utbyggnaden skulle medf&amp;ouml;ra &amp;auml;r det nog inget problem. Mer troligt &amp;auml;r det v&amp;auml;l snarare att denna kostnad sprids f&amp;ouml;r alla, som redan har ett v&amp;auml;l fungerande bredband att betala, antingen genom h&amp;ouml;gre m&amp;aring;nadsavgift f&amp;ouml;r bredbandet i sig, eller genom skattefinansiering. Om man samtidigt skall h&amp;ouml;ja kraven f&amp;ouml;r bredbandet hundrafaldigt skulle detta bli ett h&amp;ouml;gt pris att betala. F&amp;ouml;r det &amp;auml;r folket som betalar, hur man &amp;auml;n ser p&amp;aring; det. Snabbt bredband f&amp;ouml;r alla l&amp;aring;ter naturligtvis j&amp;auml;ttebra, men det &amp;auml;r &amp;auml;ven relevant att se det ur ett st&amp;ouml;rre perspektiv och ta st&amp;auml;llning till om juicen var v&amp;auml;rd allt apelsinpressande.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/data.aspx</link><pubDate>2009-10-20 16:46:00</pubDate></item><item><title>internet</title><description>Finland &amp;auml;r ett land som inte bara ser allm&amp;auml;nna v&amp;auml;gar som en sj&amp;auml;lvklarhet f&amp;ouml;r alla. &amp;Auml;ven bredband kommer enligt &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.260574/bredband-ska-bli-laglig-rattighet-i-finland"&gt;IDG:s artikel&lt;/a&gt; att bli en laglig r&amp;auml;ttighet, vilket de &amp;auml;r f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden med att lagstifta. Fr&amp;aring;n och med i juni&amp;nbsp; 2010 skall alla ha r&amp;auml;tt till bredband och kravet p&amp;aring; detta bredband kommer enligt artikeln att &amp;ouml;ka hundrafalt fram till 2015, vad nu det skall betyda, utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att det &amp;auml;r kravet p&amp;aring; bandbredden man antyder skulle &amp;ouml;ka i den takten. Jag tror s&amp;auml;kert att det &amp;auml;r tekniskt m&amp;ouml;jligt att t&amp;auml;cka hela landet men det &amp;auml;r osagt till vilket pris. Om de f&amp;aring; skogsmullar och bergsgetter som lever ute i ingenmansland sj&amp;auml;lva st&amp;aring;r f&amp;ouml;r de kostnader som utbyggnaden skulle medf&amp;ouml;ra &amp;auml;r det nog inget problem. Mer troligt &amp;auml;r det v&amp;auml;l snarare att denna kostnad sprids f&amp;ouml;r alla, som redan har ett v&amp;auml;l fungerande bredband att betala, antingen genom h&amp;ouml;gre m&amp;aring;nadsavgift f&amp;ouml;r bredbandet i sig, eller genom skattefinansiering. Om man samtidigt skall h&amp;ouml;ja kraven f&amp;ouml;r bredbandet hundrafaldigt skulle detta bli ett h&amp;ouml;gt pris att betala. F&amp;ouml;r det &amp;auml;r folket som betalar, hur man &amp;auml;n ser p&amp;aring; det. Snabbt bredband f&amp;ouml;r alla l&amp;aring;ter naturligtvis j&amp;auml;ttebra, men det &amp;auml;r &amp;auml;ven relevant att se det ur ett st&amp;ouml;rre perspektiv och ta st&amp;auml;llning till om juicen var v&amp;auml;rd allt apelsinpressande.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/internet.aspx</link><pubDate>2009-10-20 16:46:00</pubDate></item><item><title>trafik</title><description>Finland &amp;auml;r ett land som inte bara ser allm&amp;auml;nna v&amp;auml;gar som en sj&amp;auml;lvklarhet f&amp;ouml;r alla. &amp;Auml;ven bredband kommer enligt &lt;a href="http://www.idg.se/2.1085/1.260574/bredband-ska-bli-laglig-rattighet-i-finland"&gt;IDG:s artikel&lt;/a&gt; att bli en laglig r&amp;auml;ttighet, vilket de &amp;auml;r f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden med att lagstifta. Fr&amp;aring;n och med i juni&amp;nbsp; 2010 skall alla ha r&amp;auml;tt till bredband och kravet p&amp;aring; detta bredband kommer enligt artikeln att &amp;ouml;ka hundrafalt fram till 2015, vad nu det skall betyda, utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att det &amp;auml;r kravet p&amp;aring; bandbredden man antyder skulle &amp;ouml;ka i den takten. Jag tror s&amp;auml;kert att det &amp;auml;r tekniskt m&amp;ouml;jligt att t&amp;auml;cka hela landet men det &amp;auml;r osagt till vilket pris. Om de f&amp;aring; skogsmullar och bergsgetter som lever ute i ingenmansland sj&amp;auml;lva st&amp;aring;r f&amp;ouml;r de kostnader som utbyggnaden skulle medf&amp;ouml;ra &amp;auml;r det nog inget problem. Mer troligt &amp;auml;r det v&amp;auml;l snarare att denna kostnad sprids f&amp;ouml;r alla, som redan har ett v&amp;auml;l fungerande bredband att betala, antingen genom h&amp;ouml;gre m&amp;aring;nadsavgift f&amp;ouml;r bredbandet i sig, eller genom skattefinansiering. Om man samtidigt skall h&amp;ouml;ja kraven f&amp;ouml;r bredbandet hundrafaldigt skulle detta bli ett h&amp;ouml;gt pris att betala. F&amp;ouml;r det &amp;auml;r folket som betalar, hur man &amp;auml;n ser p&amp;aring; det. Snabbt bredband f&amp;ouml;r alla l&amp;aring;ter naturligtvis j&amp;auml;ttebra, men det &amp;auml;r &amp;auml;ven relevant att se det ur ett st&amp;ouml;rre perspektiv och ta st&amp;auml;llning till om juicen var v&amp;auml;rd allt apelsinpressande.
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/trafik.aspx</link><pubDate>2009-10-20 16:46:00</pubDate></item><item><title>telemetri</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="artindrag"&gt;Du kanske redan har h&amp;ouml;rt och l&amp;auml;rt dig
det mesta om begreppet telemetri och i s&amp;aring;na fall beh&amp;ouml;ver du nog inte
tillgodog&amp;ouml;ra dig n&amp;auml;sta avsnitt. F&amp;ouml;r er andra s&amp;aring; &amp;auml;r det dags att l&amp;auml;ra sig ett
begrepp som funnits en l&amp;auml;ngre tid men som allt mer kommer att hitta in i
transportbranschen. Telemetri betyder egentligen fj&amp;auml;rrm&amp;auml;tning och anv&amp;auml;nds till
en m&amp;auml;ngd olika saker n&amp;auml;r det kommer till &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av m&amp;auml;tdata tr&amp;aring;dl&amp;ouml;st. Det &amp;auml;r
ett samlingsbegrepp f&amp;ouml;r &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring exempelvis via infrar&amp;ouml;tt ljus eller laser. Det
finns b&amp;aring;de som analog och digital men den digitala dominerar kraftigt i
dagsl&amp;auml;get.&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="artindrag"&gt;Inom branschen kommer telemetrin
fr&amp;auml;mst i form av l&amp;ouml;sningar inom tr&amp;auml;dl&amp;ouml;s &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring som WLAN eller &amp;auml;ven GSM. Ett
utm&amp;auml;rkt komplement f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rbindelse och kontakt mellan &amp;aring;kare och kund.
Ett exempel &amp;auml;r ett &amp;aring;keris samlade styrkor som knyts samman i ett centralt
n&amp;auml;tverk, en datalogger och optimeringen blir effektivare. Ett annat &amp;auml;r Scanias
nya system QRC som m&amp;auml;ter avst&amp;aring;nd i trafiken. L&amp;auml;gg begreppet p&amp;aring; minnet.&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/telemetri.aspx</link><pubDate>2008-07-17 11:17:00</pubDate></item><item><title>volvo</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
I l&amp;aring;gkonjunkturens tider &amp;auml;r det vissa som ser ljust p&amp;aring;
tillvaron trots allt, &amp;auml;ven inom industriv&amp;auml;rlden. 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="text"&gt;- De fem f&amp;ouml;rsta m&amp;aring;naderna &amp;auml;r de b&amp;auml;sta i
f&amp;ouml;retagets historia, s&amp;auml;ger Volvo Lastvagnars vd Staffan Jufors &lt;a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&amp;amp;a=794420"&gt;till Dagens
Nyheter&lt;/a&gt;. &lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
&lt;span class="text"&gt;Det &amp;auml;r fr&amp;auml;mst tack vare den positiva trend
som funnits de senaste &amp;aring;ren hos f&amp;ouml;retaget d&amp;auml;r de tre senaste ett efter ett
varit de b&amp;auml;sta i f&amp;ouml;retagets historia. L&amp;aring;gkonjunkturen verkar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte bita
alltf&amp;ouml;r h&amp;aring;rt i den stora lastvagnstillverkaren. Den enda marknaden som viss oro
finns &amp;ouml;ver &amp;auml;r den Nordamerikanska annars ser l&amp;auml;get extremt bra ut enligt
Jufors. Ett annat problem ska vara tappade marknadsandelar p&amp;aring; grund av f&amp;ouml;r stor
efterfr&amp;aring;gan och att leveranstiden &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n normala tre till &amp;aring;tta m&amp;aring;nader. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
Samtidigt som de bra resultaten presenteras sl&amp;auml;pper man de nya versionerna av
lastbilar som ska vara mer br&amp;auml;nslesn&amp;aring;la och framf&amp;ouml;rallt s&amp;auml;krare mot olyckor,
st&amp;ouml;lder och &amp;ouml;verfall, vilket ska locka &amp;aring;kerierna att nyinvestera.
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Det ser ljust ut f&amp;ouml;r &amp;aring;tminstone ett av de st&amp;ouml;rsta svenska
f&amp;ouml;retagen. 
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/volvo.aspx</link><pubDate>2008-06-24 09:57:00</pubDate></item><item><title>transportindustri</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Nu &amp;auml;r det l&amp;auml;ge att skapa r&amp;auml;tt f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r effektiva
och h&amp;aring;llbara godstransporter i Sverige. Det &amp;auml;r tveksamt om det n&amp;aring;gonsin varit
s&amp;aring; mycket p&amp;aring; g&amp;aring;ng inom transportomr&amp;aring;det samtidigt som under de senaste &amp;aring;ren.
Regeringen har ut&amp;ouml;ver den &amp;aring;terkommande l&amp;ouml;pande infrastrukturplaneringen l&amp;aring;tit
utreda och analysera stort och sm&amp;aring;tt inom praktiskt taget hela sektorn. F&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna
&amp;auml;r stora inf&amp;ouml;r den infrastrukturproposition som ursprungligen skulle ha sl&amp;auml;ppts
i v&amp;aring;ras men nu ska komma i h&amp;ouml;st. Denna proposition kommer att bli ett utm&amp;auml;rkt &lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;tillf&amp;auml;lle att vrida politiken r&amp;auml;tt inom
transportomr&amp;aring;det, skapa en kemisk balans och &amp;aring;stadkomma en b&amp;aring;de ekonomiskt och
ekologiskt h&amp;aring;llbar satsning f&amp;ouml;r framtiden. 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Trafikslagen kan inte behandlas separat utan m&amp;aring;ste planeras
tillsammans. Nationella &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden m&amp;aring;ste emellan&amp;aring;t g&amp;aring; f&amp;ouml;re lokala intressen. Viktiga
investeringar f&amp;ouml;r effektivitet och h&amp;aring;llbarhet f&amp;aring;r inte som hittills f&amp;ouml;rsenas i
&amp;aring;ratal av kompensatorer och lokal &amp;ouml;verklagningscirkus.&lt;br /&gt;
Klimatberedningens inriktning om 50 procent med gods p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g 2020 fungerar
definitivt inte utan s&amp;aring;dana strategiska investeringar. Det f&amp;aring;r inte bli en
mekanisk likgiltighet likt tidigare. En politik som b&amp;aring;de tar h&amp;auml;nsyn till
klimat, milj&amp;ouml; och n&amp;auml;ringslivets transportbehov &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig inf&amp;ouml;r framtiden. Enbart
d&amp;aring; skapar vi r&amp;auml;tt f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r framtidens godstransporter och ytterst
f&amp;ouml;r Sveriges v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/transportindustri.aspx</link><pubDate>2008-06-17 12:12:00</pubDate></item><item><title>utsläpp</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Hur kan Europa minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser fr&amp;aring;n v&amp;auml;gar,
flygplatser och j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar? En fj&amp;auml;rdedel av alla utsl&amp;auml;pp kommer fr&amp;aring;n
transportsektorn och andelen f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas &amp;ouml;ka med 30 procent till 2030. Italienske
ledamoten Gabriele Albertini EPP-ED la tidigare fram ett initiativbet&amp;auml;nkande om
en h&amp;aring;llbar europeisk transportpolitik som har debatterats under v&amp;aring;ren. Om
ingenting g&amp;ouml;rs i den n&amp;auml;rmaste framtiden och framf&amp;ouml;rallt lagstadgas kommer
transportsektorn snart att vara den st&amp;ouml;rsta utsl&amp;auml;pparen av koldioxid. 
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Statistiken &amp;auml;r n&amp;auml;mligen alarmerande. Man kan se en &amp;ouml;kning av
utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser med 26 procent mellan &amp;aring;ren 1990 och 2005 hos
transportsektorn.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;span align="justify"&gt;Transportmedel b&amp;ouml;r beskattas utifr&amp;aring;n milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan
med l&amp;auml;gre avgifter f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga bilar. Det kr&amp;auml;vs en b&amp;auml;ttre utveckling av
j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet och strategier f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler i st&amp;auml;derna att l&amp;auml;mna bilen hemma. Testet
med tr&amp;auml;ngselavgifter som slog v&amp;auml;l ut i Stockholm f&amp;ouml;r fordon och v&amp;auml;gtullar &amp;auml;r en
l&amp;ouml;sning f&amp;ouml;r att minska den &amp;rdquo;on&amp;ouml;diga&amp;rdquo; trafik med tillh&amp;ouml;rande utsl&amp;auml;pp som vi har
idag med stadstrafik som best&amp;aring;r av n&amp;auml;rmare 40 procent av de totala utsl&amp;auml;ppen.&lt;/span&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Alternativa drivmedel &amp;auml;r en l&amp;ouml;sning f&amp;ouml;r framtiden n&amp;auml;r
utvecklingen kommit l&amp;auml;ngre, men det beh&amp;ouml;vs st&amp;ouml;rre systemintegration f&amp;ouml;r att det ska fungera och vi beh&amp;ouml;ver mer akuta &amp;aring;tg&amp;auml;rder och det enklaste
&amp;auml;r att minska trafiken.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/utsl%c3%a4pp.aspx</link><pubDate>2008-06-13 14:54:00</pubDate></item><item><title>volvo</title><description>&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Inom transportsektorn f&amp;ouml;rloras det m&amp;aring;ngmiljonbelopp varje &amp;aring;r
inom EU p&amp;aring; grund av attacker och &amp;ouml;verfall p&amp;aring; lastbilsf&amp;ouml;rare och de gods de f&amp;ouml;r
med sig. Unders&amp;ouml;kningar visar att det &amp;auml;r ungef&amp;auml;r 200&amp;nbsp;000 kommersiella
fordon som stj&amp;auml;ls &amp;aring;rligen. &amp;Ouml;verfallen betyder &amp;auml;ven ett fysiskt hot mot
chauff&amp;ouml;rerna, problem som Securitas tillsammans med Volvo Lastvagnar nu ger sig
p&amp;aring;. Genom ett nytt s&amp;auml;kerhetssystem som lanseras i dagarna s&amp;auml;ger man sig kunna
minska riskerna f&amp;ouml;r st&amp;ouml;lder, kapning och liknande hot.
&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal"&gt;
Var sj&amp;auml;tte f&amp;ouml;rare uppger sig ha blivit &amp;ouml;verfallen eller
attackerad p&amp;aring; ett eller annat s&amp;auml;tt under sin yrkestid och det g&amp;ouml;r problemet
&amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre d&amp;aring; det &amp;auml;r en krympande yrkesk&amp;aring;r. Systemet som lanseras drivs av
Securitas och bygger p&amp;aring; teknologin bakom Dynafleet som &amp;auml;r utvecklat av Volvo.
Det inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;raren har en larmknapp inne i hytten som &amp;auml;r direkt kopplad
till Securitas som i sin tur larmar speditionsfirman eller den lokala polisen. Samtidigt
s&amp;auml;ger sig Volvo utveckla en fj&amp;auml;rr&amp;ouml;vervakning som i n&amp;ouml;dfall kan l&amp;aring;sa motorn s&amp;aring;
att bilen blir obrukbar vid st&amp;ouml;ld.
&lt;/p&gt;
</description><link>http://www.anbemas.se/tag/volvo.aspx</link><pubDate>2008-06-11 14:26:00</pubDate></item></channel></rss>
